Morbier
Morbier kommer från Jurabergen, där den har tillverkats i klostren sedan medeltiden. Specifikt med denna ost är mittenranden. Många tror att det är grönmögel, men så är inte fallet.
Förr i tiden skrapade bönderna undersidan på sina stora kokkärl och sotet strödde man på kvällen över den ost som gjorts på kvällsmjölken för att det inte skulle bildas en skorpa, nästa morgon fyllde man sedan på med ny mjölk. Sotet skyddade dessutom mot flugor och annat icke önskvärt i osten. En skröna förtäljer att upphovsmannen till det nu så berömda svarta sotskiktet egentligen är en slarvig lärling som råkade tappa en ost på det skitiga golvet och dolde sitt odåd med ett lager sot.
Sotet som nu används är aska från brända vindruvskärnor, samma aska som man har som ett skyddande ytlager på så kallade ”sotade getostar”.
Det finns flera olika Morbier, den vi har är opastöriserad.
Vintips: Jules Muller Gewürtztraminer, ett torrt vit vin från Alsace.
Tillbehörs tips: Konjaksmarinerade aprikoser med valnötter.
Torkade aprikoser, frön och nötter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Trevligt med ytterligare en blogg som har ostinriktning. Skall bli kul att följa med.
SvaraRaderaHar för mig att jag också läst att det förr i tiden var den mjölk som blev över från tillverkningen av Comté som användes för att göra Morbier.