tisdag 30 juni 2009

Farlig ost


Den farligaste osten för människan är Casu marzu, vilket betyder rutten ost på sardiska. Den är även känd som maskost. Osten anses vara en delikatess trots att den är olaglig att köpa.

Själva osten härstammar från den kända fårmjölksosten Pecorino Sardo som lagras i ungefär tre månader. Därefter skär man av toppen på osten, sedan ställs osten så att flugor kan lägga sina ägg i osten. Denna ostfluga heter "Piophila casei"

Eller så införs larverna medvetet in i osten där de bidrar till en avancerad fermentering och bryter ner ostens fetter. Ostens struktur blir mycket mjuk, lite vätska sipprar ut och den vätskan kallas lagrima, från det sardiska ordet för "tårar". Larverna framträder som genomskinliga vita maskar, ca 8 mm långa. Om larverna störs kan de hoppa sträckor upp till 15 cm.
Vissa människor tar bort larverna ifrån osten innan de äter, andra gör det inte.

Denna ost brukar serveras med Pane Carasau, som är ett sardiskt tunt bröd samt ett glas Cannonau, som är ett starkt rödvin.

Larvernas produktion av enzymer hjälper till i ostens jäsningsprocess, vilket bidrar till den eftertraktade smaken. Det sägs även att om larverna överlever magsafterna i människans mage kan de framkalla kräkningar, magsmärtor och blodiga diaréer.

Man kan undra vad de säger i andra länder om vår surströmming????

lördag 27 juni 2009

Ett kundtips

Ungefär en gång i månaden gör jag ett specialutskick till de kunder som ligger på min emaillista. Där presenterar jag special produkter som jag ej har i butiken. Det kan vara allt möjligt: ostar från olika små svenska mejerier, några gånger har jag tagit fram produkter från olika länder etc.

Härförleden var dessa två produkter med i ett erbjudande:
Sardeller med chili, 95 g: Läckra franska sardeller i god olivolja, med ett pikant inslag av chili. Mycket gott på en bit lantbröd med smör eller som en aptitretare, men även som smakhöjare i fiskrätter.
Pesto Vivo, 135 g: detta är den enda pesto i världen som inte är pastöriserad, inte har tillsatsämnen, färgämnen eller konserveringsämnen. Med en hållbarhet på 24 mån. Men viktigast av allt, den fylliga smaken av äkta färsk Pesto Genovese!

En dag fick jag ett mail utav en av mina kära kunder och det har jag fått lov att dela med mig utav. Här kommer hennes tips:

Peston som jag senast köpte från dig är superb! I går skivade jag ägg, rensade, la på räkor, la detta på ett stenugnsbakat bröd och duttade på pesto - gott! Majonnäs kan slänga sig i väggen.De salta ansjovisarna; tog oljan och droppade på stenugnsbakat valnötsbröd,rostat. La på ansjovisen och sen massor av klippt persilja på. Ljuvligt.
I går tog jag den sista peston och saltansjovisen. På en bit stekt och panerad torsk. Gött.Panering; citronpeppar, lite flingsalt och krossade ekologiska cornflakes, stekte fisken i olja blev knaprigt och gott.Jag byter för det mesta ut skorpmjöl till denna cornflakes.


Om du är intresserad utav att prova hennes tips så kan du höra av dig till mig.
Och vill du också få dessa specialerbjudanden behöver jag få din mailadress.

torsdag 25 juni 2009

Maskrosmarmelad


Har du smakat maskrosmarmelad någon gång?

Det hade inte jag förrän jag kokade den själv. En riktigt somrig marmelad. Mycket arbete för den lilla sats du ser på bilden.

Så när dessa är slut får vi vänta tills nästa säsong. Helt klart kommer jag att koka denna marmelad flera gånger. Rolig och god.

onsdag 24 juni 2009

Tack Polisen!

Idag har det verkligen visat sig hur bra det är med poliser på stan. Jag är mycket tacksam och glad.
Precis innan lunch idag kom två yngre män med utländsk härkomst in i butiken. De tittade runt vid disken samtidigt som de pratade med varandra på sitt språk. Sen frågade den ene mig på engelska om det var choklad i en kaka för tio kronor. Jag svarade att det var choklad och de bestämde sig för att köpa en kaka.
Den långe mannen ger mig en 500 kronors sedel och jag räknar upp 490 kronor att ge tillbaka, men det är den korte mannen som tar emot pengarna. Då frågar den långe mannen mig om maskinen bakom ryggen på mig var till salu. En konstig fråga tyckte jag i och med att det är en inventarie i butiken, min kaffekvarn. Och jag svarar att så inte är fallet.
När jag vänder mig tillbaka igen så säger den korte mannen att han bara fått 390 kronor tillbaka och håller fram sedlarna.
Konstigt tycker jag, för jag hade bestämt för mig att jag räknat fram 490 kronor. Så jag öppnar kassan igen och tar fram ytterligare 100 kronor och ger honom.
Efter att de har bett mig dela kakan med en kniv, så går de därifrån. På vägen ut vänder sig den korte ynglingen om och säger: Tack så mycket.
DÅ!! Förstod jag att jag hade blivit lurad.
Innan kunde de ingen svenska och jag gick baklänges i minnet över vad som hade hänt sedan de kom in i butiken.

Ett par minuter senare ser jag två patrullerande poliser komma gående. Jag går ifatt dem och talar om vad som hade hänt. Inte för att göra en anmälan utan mer om att informera om att skojare var i farten.
Det tog endast en timme senare så kom polisen tillbaka. De hade hittat dem och följt efter dem så att de kunde ta dem på bar gärning när de gjorde samma sak i en annan butik.
Jag fick identifiera dem senare och det var samma killar som varit inne och lurat mig.

En liten solskenshistoria tycker jag. Att man snabbt kan lösa ett brott om polisen finns tillgänglig. Och vad jag har förstått så var vi några stycken butiker som fick påhälsning utav dessa "skurkar" innan de åkte fast.

Ett gott slut...

tisdag 23 juni 2009

Wanås Ädel


Wanås ädel är en grönmögelost som tillverkas av mjölk från korna på Wanås gods i nordöstra Skåne. På Wanås bedriver man ekologiskt jordbruk och djurskötsel vilket inneburit att ädelosten uppfyller kraven för att få märkningen “Ekologiskt jordbruk”. Osten är dock inte någon helsvensk lokalproducerad produkt om någon skulle tro det. Det är Skånemejerier som står bakom osten men den tillverkas av danska Bornsholms Andelsmejeri. Bornholms Andelsmereri är flerfaldigt belönat för sina ädelostar


Sedan 1700-talet har det bedrivits mjölkproduktion på Wanås. Den 1 mars 2000 blev Wanås gods godkänt för KRAV-produktion. Med en årsproduktion på mer än 3 miljoner liter är Wanås Skånes största producent av ekomjölk, som bl a levereras till många skolor runt om i Skåne. I de fyra stallarna på gården finns 450 kor och 450 ungdjur. Den ekologiska odlingen är en dyrare uppfödningsmetod men ger i gengäld friskare djur. Wanås ädel har en mjuk och krämig konsistens med pikant smak och viss sälta. Wanås ädel passar utmärkt på ostbrickan, i matlagningen, i såser och dressingar.

veckans marmelader


Jag har varit flitig. Tre sorters marmelad har jag kokat. Fick inspiration av att vara midsommarledig.

Jag kokade först en kär gammal "vän", Lakritsmarmeladen. Många har frågat efter den. Men den som var mest spännande att koka är den som är på bilden ovan. En nektarin marmelad. Har aldrig smakat eller sett någon annan som har kokat på denna frukt. Resultatet är jag mycket nöjd med. Jag fick en tropisk känsla i kroppen när jag smakade den. Riktigt gott och sött. Mmmm

I min tredje marmelad lät jag jordgubbar ligga och dra sig i whisky ett tag. Resultatet blev tre marmelader som är helt olika varandra.

söndag 21 juni 2009

Västerbottenost

Historien om Västerbottenost
Det var helt enkelt meningen att Västerbottensost skulle bli till. Den tillverkning som enligt sägnen startade av en slump har med en känsla för tradition och hantverksskicklighet utvecklats till fulländning.
Mejerskan Ulrika Eleonora Lindström vid Gammelbyns mejeri i Burträsk fick en dag i slutet av 1872 instruktioner om tillverkning av västgötaost. Just den här dagen ansvarade Ulrika Eleonora ensam för mejeriet. Hon var därför tvungen att då och då avbryta rörningen i ostkaret för att ägna sig åt andra sysslor.Det här ledde till ett ystningsförlopp med upprepade värmningar och rörningar, och vid alla uppehåll fick ostmassan vila i karet. Detta skulle visa sig vara ett ovanligt lyckosamt misstag, och än i dag gäller i stort sett samma mönster för tillverkningen.

Västerbottensost blev snabbt populär och i början av 1870-talet inarbetades den på Stockholmsmarknaden. Redan då var man noga med kvaliteten och att osten lagrades under lång tid.Vissa omhuldar myten om att Västerbottensost var resultatet av ett kärleksmöte. Ulrika Eleonora skulle ha glömt bort ostmassan för att hon vänslades med en karl. Hur det nu än var med den saken, så har åtminstone kärleken till hantverket blivit ett signum för Västerbottensost.

100 år av kvalitet.
Redan tidigt insåg mejerierna betydelsen av att kontrollera sådant som kunde påverka kvaliteten på osten. Urvalet av mjölkdjur och deras foder var viktigt. Mångbyns mejeri, som i slutet av 1800-talet blev framgångsrik med Västerbottensost, hade infört stränga hygienkrav. Varje ost gavs också ett nummer, så att den kunde följas från ystning till tillverkning. Så var dock inte fallet på andra håll. Under några år hade en alltför stor efterfrågan lett till att ostar såldes vid för låg ålder, dvs innan de mognat. Ostens goda namn och rykte var hotade. I början av 1900-talet insåg mejerierna därför att kvaliteten på osten måste säkras. Svaret blev ett sammanträde med företrädare för länets samtliga ostmejerier. Målet var att enas om ett gemensamt namn på osten och eventuellt också ett varumärke.
En ansökan till Kungl Patent- och Registreringsverket 1910 ledde fram till det kända varumärke som gäller än i dag - ett W krönt av en hertiglig krona. Namnet blev, sannolikt efter en kompromiss, "Wästerbottens Fetost, s k Burträskost".

Varumärket, som anbringades på osten med en brännstämpel, garanterade en ålder av minst 8 månader och den rätta, kraftiga aromen.

Egentligen ansågs osten inte vara färdig förrän vid 12 månaders ålder, men man räknade med att märkning och distribution skulle ta en viss tid.I början av 1910-talet tillverkades totalt ca 250 ton ost per år av de då 23 godkända mejerierna. Tio år senare var produktionen tre gånger så stor och antalet mejerier var uppe i 48. Det stora överskottet såldes söderut, och för att underlätta för försäljarna gavs en broschyr ut av en särskild kommitté. Med anspelningar på den världskända Schweizerosten stod där bl a följande att läsa:"Den Svenska Alposten utgöres av Äkta Wästerbottens Fetost. Den bör ej saknas vid något bord, i något hushåll. Den är arbetarens kraftigaste föda. Den är lättsmält. Den är rikemans finaste delikatess. Den är kronan på svenska mejerihanteringens osttillverkning.”
Under 1900-talets första decennier utvecklades verksamheten, bl a genom bildandet av Västerbottens Läns Mejeriförbund 1917 och tillkomsten av Västerbottensosten Försäljningsförening u p a 1928. Med det nya varumärke som inregistrerades 1935 etablerades på allvar namnet Västerbottensost, med samma stavning som gäller än i dag.Andra världskriget medförde att tillverkningen upphörde helt, eftersom helfet ost inte fick tillverkas. När produktionen återupptogs 1947 tog mejerierna initiativ till nya och strängare kvalitetskrav för att osten helt och fullt skulle leva upp till kronmärket.
Ett nytt varumärke inregistrerades 1951 under innehavaren Västerbottens Läns Hushållningssällskap, som också utsåg två personer som skulle sköta kvalitetsbedömningen. Ostarna måste motsvara krav på smak, fetthalt, ålder och mått. Dessutom granskades varje ost i ystningen. En speciell klubba användes för att knacka på osten, och ljudet avgjorde om den var godkänd.Kronmärkningen med brännjärn upphörde 1974, då den ersattes med en guldoblat med kronmärket på.
I dag tillverkas Västerbottensost av ett mejeri. Platsen är förstås Burträsk, där vaggan i form av det första ystkaret stod. Detta enda mejeri producerar mångdubbelt mer än vad 23 mejerier mäktade med i början av förra seklet. Mycket av det grannlaga kvalitetsarbetet sker numera internt, men osten granskas också genom referensbedömningar på andra håll. Allt för att varje skiva och bit av Västerbottensost ska leva upp till det gamla talesättet: "Att äta en god ost är en stor njutning, att äta en god Västerbottensost är en större njutning.”

Genuint hantverk ger 6 ton ost per dag
Det lilla mejeriet i Burträsk uträttar storverk. Med utvecklad känsla för det traditionella hantverket tillverkas här dagligen sex ton välsmakande Västerbottensost, som efter ett år är färdig att avnjutas.Varje dag rinner 64 000 liter mjölk ned i ystningstankarna, vilket ger tumregeln att det krävs 10 liter mjölk för att göra 1 kg ost. Råvaran levereras från särskilda gårdar i trakten. Mjölken därifrån är bland annat ovanligt ren från de sporer som annars kan försvåra för osttillverkningen.Vid ankomst innehåller mjölken i genomsnitt 4,5 procent fett. Efter separering och återblandning fås en standardiserad mjölk med den rätta fetthalten på 3,5 procent, medan mellanskillnaden går till tillverkning av smör.

Osttillverkningen börjar med att mjölken värms upp till 72 grader för att sedan kylas ned till 30 grader. Därefter tillsätts brukssyrakultur, mjölksyrabakterier, kalciumklorid och löpe. Följande steg kan dock inte avslöjas här. I korthet handlar det om att begå samma misstag som mejerskan Ulrika Eleonora Lindström gjorde när historien om Västerbottensost tog sin början.Andra mejerier har försökt sig på att tillverka Västerbottensost utan att lyckas. Detta beror inte bara på den hemliga processen utan också på råvaran. Förutom att kvaliteten på Burträskmjölken är hög kan en förklaring möjligen hittas i de kalkhaltiga jordar som ger korna bete.
De olika tillsatserna binder ämnen i mjölken så att det bildas en ostmassa, som töms i runda ostkar av plast med sildukar av fint, irländskt linne. Vid en dygnslång process packas massan ihop till runda ostar.Under den här tiden vänds ostarna för hand ett flertal gånger och packas i nya, torra linnedukar. Med vana rörelser hanterar de mejerianställda på detta sätt flera ton ost per dag. Ostarna får sedan ligga i 22-procentig saltlake i tre-fyra dagar och därefter transporteras de till ostlagret i Ånäset.
Här får de först ligga under 22 dagar i torkavdelningen, där de vänds dagligen. Sedan är det dags för en lugnare tillvaro i mognadslagret, med vändningar med några veckors mellanrum. Under tiden på lagret täcks ostarna också med skyddande lager av paraffin.


När osten uppnått ett års ålder är den mogen för kvalitetskontroll. Ostmästarna har med sina tränade smaklökar fullt klart för sig hur Västerbottensost ska smaka. Dessutom ska den uppvisa jämnt fördelade jämnstora pipor. Trots att det rör sig om mycket hårda kvalitetskrav, är det en försvinnande liten del av produktionen som måste sorteras bort.Årsproduktionen räcker inte på långa vägar till att mätta ostälskare över världen. I gengäld behåller Västerbottensost sin egenskap av att vara en ost för minnesvärda tillfällen - utvald, godare och festligare.

torsdag 18 juni 2009

Vin kex




Jag har en serie engelska kex som är mycket fina. Det roliga med de här är att de är anpassade till olika drycker.


Längst till vänster, rosa etikett heter Mondovino Crackers med Crème Fraiche & Spring Onion
På baksidan står det på engelska ungefär så här: Känn sommarkänslan. En lat dag. Ett glas rosévin eller roséchampagne. Några Crème Fraiche & Spring Onion kex.
Från min leverantör har jag fått detta recept:
Toppa kexen med en härlig ost eller en läcker laxröra.
Recept på laxröra får du här: 2 dl crème fraiche, 1 dl kesella gourmet, 1 dl finhackad gräslök, 100 gram hackad rökt lax, citronsaft, flingsalt och grovmalen svartpeppar. Garnera med ett strå gräslök.
Nästa - den gröna är med Svarta oliver och anpassat till vitt vin. Sålde den sista nyss så jag kan tyvärr inte skriva det som står på baksidan. (Det kommer flera om några dagar)
Den gula. Porcini Mushroom Crackers är för Champagne. "Get in the mood. A glass of Champagne. Some Porcini Mondovino Crackers. Let the party begin. A cucumber dip, some slicers of Parma ham. A luxury supper served on Mondovio crackers. Another glass of Champagne. Life is fun"
Och så den sista röda - Spicy Moroccan Seed and Nut Crackers, till rött vin. "Unwind. A glass of red wine. Some Moroccan Mondovino Crackers. Let the evening develop. Bowls of hoummos, cool guacamole and raita, an eastern feast served on Mondovino crackers. Another glass of red wine. Relax."

En fråga?

Hej på dig
Talade med en kund i butiken idag som sa att han läste denna blogg varje dag. Jag blev jätteglad. Jag kan nämligen inte se om någon läser det jag skriver, eller jag bara skriver för mitt eget stora nöjes skull. Har ju inte bloggat så länge och det tar väl sin tid kan jag tänka, eller så kanske du tycker att det jag skriver är helt ointressant. Det skulle ge mig en hel del om du talade om för mig vad du tycker. Ros och ris.

Det är otroligt roligt att blogga, trodde faktiskt inte att jag skulle tycka att detta är så roligt som det är.

Så nu har jag en liten fråga till dig. Skulle du kunna tänka dig att skicka ett litet mail till mig om att du har läst detta inlägg.
Jag skulle bli tacksam och det skulle stilla min nyfikenhet.
Skicka i så fall till: oztosant@telia.com

onsdag 17 juni 2009

Dagens smörgås


Butiken erbjuder olika smörgåsar varje dag. Här ser du en bild på Dagens smörgås idag. Det är en grov trehörning, sallad, salami Unghrese, fetaost och sen har jag toppat med jordgubbssalsa.


Dagens smörgås varierar från dag till dag. Lite beroende på vad som är säsong och på vad jag får för idéer. Just nu har vi ju jordgubbs säsong och då måste vi passa på att njuta av dessa goda bär, eller hur...
Har du lust får du gärna tipsa mig om lite olika förslag som du kanske skulle vilja äta.

tisdag 16 juni 2009

Osten som inte finns


Jag har en ost som egentligen inte finns.

Det låter väl konstigt, eller hur?

Det ligger till så här att Skärvångens Bymejeri gör som alla andra mejerier - experimenterar. Och detta är ett experiment. Ett lyckat sådant.

Gröna Geten är en lagrad grönmögelost på getmjölk. Grönmögelostar av getmjölk är i sig ovanligt. Och ovanpå det så är Gröna Geten en lagrad grönmögelost.

Det är en ost med otroligt mycket smak och karaktär. Jag anser att det krävs ett sött tillbehör för att denna ost kan komma helt i sin rätt. Men det är min helt personliga åsikt.


Tänkte berätta lite om Skärvångens Bymejeri för dig.
Företagets utveckling är som en saga om den lilla gården i döende glesbygd som förvandlas till handlingskraftigt kollektiv. Här sätter man hantverk och kvalitet i första rummet. Litet som en tyst protest mot snabbmatskultur och billig massproduktion. Detta har resulterat i guldmedaljer på ostutställningen Særimner för deras Ädla, Blå-Ädel, Brie och Feta.
Enligt Tor Norrman är det tack vare växtligheten i fjällvärlden som ostarna får sin unika smak. Ren luft och friskt vatten ger mjölkkorna och getterna i byn optimala möjligheter att producera sin mjölk. Sedan är det upp till Tor Norrman och hans kollegor att med mjölksyrebakterier, mögelprocesser och traditionellt hantverk förvandla mjölk till ost. De långlagrade ostarna ligger i upp till ett halvår innan de skickas till butik. - Det är som en lång bibel. Trots att man hållit på i 30 år så kan man stå där framför grytan och inte fatta vad som hänt, skrattar Tor.- Men det är otroligt spännande. Vill man få ut något av livet så ska man ägna sig åt något sådant här. Sedan starten år 2000 har Skärvångens Bymejeri vuxit från 10 till 22 anställda. De har runt 230 getter och 60 kor som producerar 120 ton färdig ost. Företagets specialitet är dessert- och hårdostar som bland annat bästsäljaren Ädla med vilken Skärvångens Bymejeri kvalat in på en stor mässa i Italien.

Du kan själv läsa mera på deras hemsida



Några gånger per år gör jag en beställning härifrån. Då brukar jag sätta ihop lite olika specialpaket till mina email-kunder. Så är du intresserad utav att smaka på deras smakrikedom kan du höra av dig till mig.

Utvald


Vi är utvalda!
Falbygdens Ost har valt ut mig och ett 20-tal andra osthandlare i Sverige. Vi ska få sälja deras nya exklusiva prästost som har lagrats i hela 24 månader.
Jag hoppas att du kan förstå hur roligt detta är för mig och min butik.

Falbygdens Ost har satt en ära i att låta sina hårdostar ligga och lagras väldigt, väldigt länge. Deras långlagrade ostar ligger mellan 12 och 18 månader på deras ostlager och utvecklar sina smakkaraktärer i lugn och ro.
Nu har de tagit ett steg längre och presenterar Reserva – en ost för riktiga finsmakare, som lagrats i hela 24 månader. Längre än de flesta av ostarna som går att få tag på idag.

De har låtit sin omtyckta prästost 1878 få ligga på lagret ett halvår längre än de 18 månaderna som de brukar. Från början var det mest som ett kul experiment, men resultatet var så fantastiskt att de inte kunde låta bli att lansera den på bredare front.

Smaken är ännu fylligare, starkare och karaktärsfylld. Lite beska finns det, precis som det ska göra i en präst. Letar man vidare, så hittar man också smaker som smörkola och hasselnöt. Och konkreta bevis för att osten är lagrad riktigt länge får man i form av kristallerna, som formligen knastrar när man äter osten. Tänka sig, att tiden är en så fantastisk smaksättare.

Jag känner mig hedrad för detta förtroende från Falbygdens Ost och hoppas att du kommer att uppskatta Reservan lika mycket som deras ostexperter gör.

Bleu d'Auvergne


Osten tillverkas sedan mitten av 1800-talet. Då som en kopia av Roquefort. Den görs på både pastöriserad och opastöriserad komjölk.

Den opastöriserade osten har ett mjukt, fuktigt och smuligt innandöme, med jämnt fördelade grönmögelådror. Smaken är skarp.

Möglets "kryddighet" gifter sig perfekt med den integrerade sältan.


Den ost jag har hemma är pastöriserad. Pastöriseringen gör att osten är mycket mindre smaknyanserad än den opastöriserade. Men jag anser att det är en trevlig ost i mellanklassläge.


Bleu d'Auvergne är en trevlig till ostbrickan, knäckemackan. Den är även utsökt i salladsdressing, med endiver, nötter eller rå svamp. Det är också en utmärkt smaksättning till färsk pasta.


Den är AOC klassad sedan 1975.

AOC ostar

Flera utav de ostar jag köper in är AOC ostar. AOC står för "Appellation d'Origine Controlée"
När en ost får en AOC beteckning garanterar det att en viss kvalitetsprodukt är producerad inom en särskild region enligt fastställda produktionsmetoder.
För ostproducenter som följer AOC betyder de strikta lagarna att dåliga ostar inte kan säljas under det aktuella namnet.
Många AOC ostar har en lång historia. Exempelvis förlänades rätten att sköta mognaden av Roquefortostar exklusivt till invånarna i Roquefort år 1411.

AOC beteckning används utöver ostar för franska viner, eaux-de-vie och jordbruksprodukter

Fransk Bondost


Fransk Bondost ( La Tome Basque). En klassisk fransk vardagsost, gjord på pastöriserad komjölk. Tillverkaren ligger nere i den franska delen av Baskien.

Kan gärna njutas naturell efter en god måltid.


Vintips till denna osten är ett rött vin - ej alltför tungt, gärna på Pinot Noir druvan.

Andra tillbehör som är gott till är svarta körsbär och nypon, antingen i form av marmelad eller färska bär.

måndag 15 juni 2009

Te från Gotland


Tänkte att jag skulle presentera några av Kränkus te som jag har tagit in i butiken. De finns att köpa i lösvikt och färdigförpackat. Kränku är ett litet familjeföretag på Gotland som blandar sina tesorter själva. De väljer själva ut vilka som får vara återförsäljare. Här kommer några av deras goda sorter som jag har i butiken just nu.


GUTEBLANDNING - Den första och den största av Kränku specialblandningar är Guteblandningen. Den är kungen bland Kränkus tesorter. Smaken är frisk, fyllig och mild. Den blir det när man blandar sex olika sorter till en. Vi finner den delikat.

GOTLÄNDSKSOMMAR-BLANDNING - En smak av sommarhela året. Doft- ochsmakrik, fruktig meden viss sötma.

KALKSTENS-DRÖMMAR - Doften är drömmen omGotland, det riktigt genuinaoch mystiska. Frisk ochlite söt.

SYLVES LILLA GRÖNA - Deras enda gröna blandning. Fruktig, god & nyttig.

MUNKTE - Inspirerad av dofterna i klosterträdgården. Örtrik och söt.


DEN RAUDE - Den Raude är gutamål och betyder Den Röda. Med Rooibos som bas är den smaksatt med fruktbitar, apelsin och vanilj.


KOTTEBLANDNING - Igelkotten blev deras landskapsdjur 1988. Ett annorlunda te med inslag av citrus och mint.


SVINHUSBLANDNING - Denna teblandning doftar inte svin utan bjuder på en välsmakande och mustig citrus.


Ledsen idag


Idag är jag lite ledsen. Man kanske inte ska skriva om sådant som är negativt när man bloggar. Jag vet inte hur etiketten är. Men i denna bloggen tänkte jag skriva det som händer i butiken. Och idag har varit en tuff dag.

Hade en special beställning som jag skulle in och fixa lite med på min lediga dag. Och tur var väl det. För när jag kom visade det sig att någon hade haft vänligheten att ge mig lite extra arbete. Någon hade nämligen haft sönder mitt ena skyltfönster.


En sådan sak gör mig otroligt ledsen och ger mig så mycket mer i extra arbete. Flera timmar tog det i telefon innan alla anmälningar och beställningar var gjorda.


Det var min lediga dag.

söndag 14 juni 2009

För barnen


Många barn tycker inte om att gå in i en så doftrik butik som min kan vara ibland. Nere i den förra lokalen hände det en gång att en liten gosse satt på trappen ut ur butiken och grät, för att han tyckte inte om ostdoften.

Jag har tänkt på det och för söker nu i denna lokalen göra så att även barnen känner sig välkomna och att det är ok att gå in i en så väldoftande lokal.

Barnen har fått en egen vägg.

Jag har målat den med griffeltavel färg. Och nedanför på en liten matta finns en skål med kritor för barnen att måla på. Och det roliga är att kritorna används flitigt.

Jag får sudda med jämna mellanrum så att det ska finnas plats för flera små härliga konstverk.

Så här såg väggen ut när jag gick hem i går.

Chark




För att det ska kunna vara en riktig delikatessbutik tycker jag även att man behöver komplettera med skinkor och korvar i olika smaker och utföranden. Detta för att man ska kunna plocka ihop en hel måltid, en härlig tapas tallrik eller en hälsosam lunch. I en av ostdiskarna finns därför även en avdelning med lufttorkade skinkor från Italien och Spanien. Kryddiga korvar såsom Tryffelsalami, Fransk valnötssalami, Spanska heta salamis, Svensk lammkorv och en hel del andra godingar.
Just nu har jag en helt underbar äkta Bayonneskinka, går ej att jämföras med de "fejkade" Bayonneskinkorna som finns i de vanliga matbutikerna. Denna är helt enkelt himmelsk. Den smälter helt enkelt på tungan.

Fördelen med de Italienska och Spanska charkuteri produkterna är att de görs på hantverksmässigt sätt. Producenterna har en stolthet för sina produkter som är svår att hitta här hemma. Här är det kött i produkterna, inte en mängd smaktillsater.
För någon vecka sedan hade jag förmånen att träffa en av dessa Spanska producenter. Han berättade att han och hans bröder var den fjärde generationen som drev denna choritzo tillverkning. Huset Alejandro har inga färgämnen eller konserveringämnen i sina korvar. Grisarna går på ängar runt omkring. Och pimentonen som de har som krydda i korvarna har de hård koll på hur de växer. Minst sex gånger per år åker de ut till pimenton fälten och inspekterar plantorna som de senare ska använda i sin korvtillverkning.

Ostdiskar







Vi har två ostdiskar. I dessa trängs ett hundratal olika ostar. Allt från flera sorters Svenska Prästostar, Franska krämiga grönmögelostar, Danska ostar som sätter en doftprägel på butiken.






Du kan även hitta riktigt ovanliga ostar, som den gröna pestoosten som vi har inne just nu. Basilika sätter färg och prägling på denna ost.






Get- och fårostar i olika lagringar ökar hela tiden. Både i mjuk och fast form. Dessa ger oss ofta stora smakupplevelser.






Alla ostar kan provsmakas, du ska ej behöva gå hem med grisen i säcken, utan att veta om du tycker om osten eller ej. Detta gör att du kan våga prova dig fram till smaker du kanske aldrig hade testat annars.

Butiks bild


Så här ser butiken ut. Den är placerad mitt emot JC och Systembolaget på gågatan.

På tavlorna kan man läsa om dagens erbjudanden. Det kan vara allt från Dagen smörgås eller ett ost och vintips.

lördag 13 juni 2009

Här är Rabarbersaften!


en hektisk vecka

Denna veckan har jag tagit fram en del nya produkter. Kokat två sorters marmelad. Lakritsrots marmelad och Midnatts marmelad.

Lakritsrotsmarmeladen är gjord med ekologisk lakritsrot, detta gör att marmeladen blir lite "grusig". Det är en marmelad som passar utmärkt till en lite kraftigare grönmögelost.

Midnatts marmeladen innehåller björnbär och 70% choklad. Denna passar alldeles utmärkt till en krämig vitmögelost eller till din frukost smörgås.



Jag har även kokat rabarber saft och jordgubbs saft. Får passa på nu när bären är så goda.

Rabarbersaften har jag spetsat med den finaste vanilj som går att få tag i - Tahiti vanilj. Och jordgubbssaften har fått sällskap av Ceylon kanel.

Safterna är härligt friska och ger verkligen en somrig känsla fast det har regnat så mycket.



Jag har också experimenterat lite med en efterrätt som har blivit mycket lyckad till slut. Jordgubbsmums. Den finns att köpa och provsmaka i butiken.