Blå Kornblomst

Blå Kornblomst är en mild och krämig blåmögelost. Man säger att den är besläktad med den italienska gorgonzolan.
Görs på vegetabilisk löpe, så även vegetarianen kan tycka att det är ok. Osten har även ett annat plus. Den är nämligen KRAV märkt.

Kittostar

Kittostar eller som det egentligen heter "Tvättade ostar" är en ostkategori för sig.

Egentligen är det en hårdost som behandlats så att det blivit mjuk. Dessa ostar badas. De badas i vin, saltlake, öl, cider och andra hemliga blandningar. Det här är ostar som ger butiker som mina sin karaktär. Och då menar jag doften. För dessa ostar kan dofta rejält.

Man kan säga att ju mer smak osten har desto mer doft.

Osten på bilden ovan heter Altesse.

Andra kända kittostar är: Port Salut, Vacherol, Taleggio

Våra grannar i Danmark gör många av sina ostar på detta vis. Du känner säkert till Danbo och Gamle Ole för att nämna några. Saftiga, smak- och doftrika ostar. Det finns mängder av kittostar i alla storlekar och smaker.

Varför vi kallar dem för kittostar är för att om du tar i en sådan så påminner det om fönsterkitt i konsistensen.

Det här är en bra eftermaten ost. Att äta naturell eller med lite torkade aprikoser, nötter och frön.

Jag har kokat en aprikos valnöt marmelad som är speciellt anpassad till kittostar.

I höljet som oftast är orange till färgen sitter det mycket smak. För dem som tycker att det är för mycket, rekommenderar jag att spara skalet och lägga på gratänger som en krydda. Mycket gott.

Du vet väl om att en bit ost efter maten är bra för tänderna. Det hjälper till att förhindra karies.

Passion

Här är de små burkarna med passions marmeladen.

Kokeri

Marmeladerna går åt och jag kan känna en längtan till nästa kok.
Nu i sommar har jag inte hunnit med att koka så mycket som jag har önskat, men det börjar jag ta igen nu.
Jag har ju fått den glädjen att ha en medarbetare hos mig i butiken.
Och när Lena är här så kokar jag marmelad igen.
Denna veckan blir det Carlshamns Marmeladen (tomater från Elleholm och Carlshamns Punch).
Igår kokade jag gul tomat marmelad, den blev trevlig, en liten aning beska kan man spåra.
När jag ändå var igång kokade jag också en Passions marmelad baserad på Papaya, Mango och Passionsfrukt.
Och idag blir det en Rabarber/Fikon marmelad. Spännande, spännande. Jag har nämligen aldrig kokat på fikon förut. Har till och med drömt om att jag kokade fikon marmelad i sömnen inatt.
Jag börjar nog bli lite yrkesskadad, eller vad tror du......

Brie de Meaux

Brie de Meaux - Kungen av ostar
Denna ost kan man kalla för originalet av Brieostar. Kanske en av de mest kopierade ostarna i världen. För många svenskar är Brie lika med vitmögelost, men de flesta av dem har aldrig smakat på originalet.
Osten kommer oftast i träformar vilandes på en halmbädd. Vikten är ca 3 kilo. På bilden ovan har jag lagt en tändsticksask bredvis så att du ska förstå skillnaden i storlek jämfört med de brietårtor du ser i varuhusen.

50 kilometer öster om Paris ligger Brie regionen som har en lång tradition när det gäller osttillverkning. Ett skäl till att osten fick ökad betydelse var närheten till Paris regionen, med dess stora konsumtion av ost.
Detta är en reffinerad ost med harmoniskt utseende, utsökt doft och den lilla sötma man kan vänta sig av en förstklassig mejeriprodukt. Givetvis är den opastöriserad.
Skorpan ser ut som vit sammet och när osten blir mycket mogen får ovansidan och sidorna en röd ton.
Den har en lätt doft av mögel, söta och såväl som rökiga aromer och en rik, koncentrerad smak.
Brie de Meaux kan vara en hantverks- eller en fabrikstillverkad ost, och den måste förädlas inom de AOC- fegioner som är bestämda.

AOC- regler som gäller för Brie de Meaux:
1. mjölken får värmas till högst 37 grader en gång och endast i samband med tillsats av löpe.
2. osten måste placeras manuellt i sin form med hjälp av en pelle à Brie (briespade)
3. osten får bara saltas med torrt salt

Hur gammal osten är egentligen vet man inte, med den första noteringen om den kommer från år 774. Den här osten har i alla tider njutits av kungligheter och under 1800-talet ansågs den vara den finaste osten i Europa. Idag hör Brie de Meaux till de allra populäraste av vitmögelostar coh den vann guldmedalj senast förra året.

Sitt namn har den fått från staden med samma namn, belägen drygt fyra mil från Paris.

Vintips: St. Julien, Vossne Romanée, Hermitage, Bordeaux, Bourgogne eller en Pinotage från Sydaftika.

Pago Los Vivales

Här har jag fått in en helt underbar ost. Den har en krämighet som slår många andra ostar. Namnet är Pago Los Vivales Curado. Det är en spansk fårost från Zamora. I och med att den är opastöriserad så har den en smakbredd som är ljuvlig. Lagras i ca nio månader.

För den som ej har smakat en delikat fårost är detta ett måste. Den står helt klart på sin egen prispall enligt mitt tycke.

Brillat Savarin

Brillat Savarin är en av de mest delikata mjuka ostar som finns. Den kommer från Normandie i norra Frankrike, görs av komjölk och har en krämig kärna som omges av ett tjockt men mjukt skal av vitmögel.

Osten har fått sitt namn av den berömda franska gastronomen och matfilosofen Brillat-Savarin, som föddes år 1755, men ostens historia är dock inte så lång. Istället skapades den på 1930-talet av den framstående franska osthandlaren Henri Androuet.

Herr Brillat Savarin lär ha myntat uttrycket "en måltid utan ost är som en skönhet med bara ett öga".

Brillat Savarin är en Triple-Crème ost. Det innebär att de görs genom att man tillsätter grädde till mjölken vid tillverkningen.

Osten har ofta en frisk, lite syrlig och gräddig smak.Det är en elegant ost (skvallret säger att det är en av drottningens favoritostar) och till en sådan ost kan man även ha elegant dryck. Varför inte Rosa Champagne och färska jordgubbar. Eller ett glas av St Emilion, Fronsac som möter gräddigheten i osten på ett ljuvligt sätt.

Picnic

Om du ska ut på picnic, se på någon av Carlshamns roliga teatrar i sommar, eller bara ligga och njuta på en klippa så kan jag ordna maten åt dig.

Picnic Kasse
Lufttorkad skinka
2 sorters salami
2 sorters ost
1 bit ostpaj
Husets vitlöksost
Melon
Husets tzatziki
Kex
Knäcke
2 sorters goda inläggningar
Mineralvatten
Tryffelpralin

Tallrik, bestick, servett, och duk.

150 kronor per person

Gorgonzola

Gorgonzola har sitt namn efter en liten stad i Po-dalen, alldeles utanför Milano och där är man övertygad om att osten tillverkades första gången år 879 i just Gorgonzola. Andra hävdar att den har långt äldre ursprung och att den först ystades i Pasturo nella Valsassina beläget uppe i höglandet öster om Lago di Cromo. Där hade korna som står för mjölken nämligen sina betesmarker. I gamla tider hette osten ”stracchino di Gorgonzola” och med det ville man tala om att mjölken som användes kom från kor som var ”trötta” – strachino, när de på hösten vandrade ner i dalen från betet på ängarna uppe i bergen.
Gorgonzola har tidigare flitigt plagierats både inom och utanför Italiens gränser men är sedan 1996 med på EU.s lista över jordbruksprodukter som har så kallad Protected Description of Origin (POD). Den får numera bara tillverkas i Piemonte och Lombardiet, komjöklken kan vara pastöriserad eller opastöriserad och varje äkta Gorgonzola ska täckas med aluminiumfolie där bokstaven G är inpräglad. Denna folie hjälper till att bevara ostens krämiga konsistens. Ett strängt konsortium vakar över att reglerna följs och är berett att med näbbar och klor försvara detta norditalienska guldäpple. Produktionen är nu uppe i nästan 50 000 ton per år.
Hur njuter man då bäst av denna godsak? Peter på Möllans Ost i Malmö skriver så här i sin bok ”Ingen måltid utan ost”
- Jag gör det gärna med et stycke nybakat lantbröd och ett glas fylligt men fruktigt rödvin. Om jag vill ha det riktigt festligt väljer jag söta tillbehör…
- Drycken är given: Recioto della Valpolicella. Denna söta variant av Amarone, ibland kallad ”portvin utan huvudvärd”, är dyr som pocker men en överlägsen smakkamrat om man har Gorgonzola på bordet.

Övriga tillbehör till Gorgonzola är t ex fikonmarmelad – det är en klassiker. Men även endast ett färskt päron är gott till denna ost. Osten är också en utmärkt krydda i såser och dressingar och som fyllning i kötträtter.

Ostarnas storlek varierar alltifrån sex till tolv kilo. Efter ungefär tre till fura veckors lagring perforeras ostarna med nålar för att syret ska stimulera spridningen av möglet.
Idag har jag två sorters Gorgonzola i butiken. Kom in och känn skillnaden på smakerna. Den finare av dem är:
Gorgonzola Fiore Doc (Italiens godaste Gorgonzola!) (bilden ovan). Denna italienska grönmögelost är döpt efter en by nära Milano. Den tillverkas främst i Lombardiet. Enligt vissa källor härstammar folket i Lombardiet från de så kallade Langobarderna som faktiskt utvandrade från sydöstra Skåne omkring år 0, under ledning av ett brödrapar vid namn Åke och Ivar, så man skulle faktiskt kunna säga att Gorgonzolan härstammar från Simrishamn, tro’t den som vill! Den görs på pastöriserad komjölk och lagras i naturliga grottor där den utsätts för starkt drag. En röd mögelsvamp börjar nu växa över hela osten och ådrar den sakta men säkert. En bra Gorgonzola uppnår sin bästa smak och krämighet efter 5-6 månader.